Dagens ris vill jag dela ut till alla domare som inte står för sina domslut. Bara för att domarna är osäkera är det spelarna som får sota för det. Visst bör det finnas en dialog mellan domarna och spelarna för att undvika missförstånd. Tyvärr leder frågorna endast till gult-kort, inte förståelse för domslutet.
I gårdagens match mellan Pitea IF och Vasalund/Essinge IF fick Emma Thall uppleva denna orättvisa. Hon frågade vad det var frågan om när hon inte fick ett domslut med sig. Den repliken ledde direkt till ett gult kort istället för ett svar på hennes fundering.
I jämförelse med en herrmatch klagas det väldigt sällan och lite på domsluten i en dammatch. Kanske är det orsaken till att domaren har högre toleransnivå på herrmatcher eller så kanske det beror på att denne inte skulle få göra annat än att hålla upp det gula kortet.
Jag har därför ett tips till hur damerna ska lägga upp taktiken; klaga redan från första domslutet och gör det tillsammans som ett lag. Men visst skulle det vara tragiskt om det är vad som krävs för att kunna föra en dialog med domaren.
Tre gula kort under serien leder till att spelaren måste stå över en match, synd om ena kortet kommer för ett sådant (för mig) felaktigt domslut.
Och vad kan Emma göra åt saken? Ingenting!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Osäkra domare, domare som ibland dömmer på känsla istället för på fakta är trist.
Men visst är det domarkårens dilemma idag att de inte har tillräckligt med matcher och säkerhet i sitt utförande. Osäkerheten gör att de går över sina befogenheter och inte svarar på varför de gör vissa domslut.
När jag var "ung" försökte jag debattera i tidningen om varför sporten kommenteras med sina "egna"
människor. Inte får politiker göra reportage om sitt eget parti, eller lärare om skolan på gruns av jäv och partiskhet. Men inom idrotten....mmm.....
Det var väldigt intressant. Har själv aldrig tänkt på det förut. Hur gick debatten?
De tog inte ens in det i tidningen. Adresserade det till Sportsidorna men de vägrade. Det var en professor på Idrottspeddan där jag gick som tyckte jag skulle driva frågan vidare..men jag blev censurerad...
Ja det är inte lätt att göra sin röst hörd. Men det kan tyda på att du hittade en riktigt öm punkt... Har du kvar det du skrev?
Skicka en kommentar